När konservativ behandling har prövats utan tillfredsställande effekt så är proteskirurgi ett naturligt alternativ. Ca 20 000 knäprotesoperationer utförs i Sverige varje år1.
Att just proteskirurgi vid artros visat sig mycket effektivt i jämförelse2 överensstämmer väl med det faktum att 90–95% av alla patienter blir nöjda eller mycket nöjda efter sin operation1. Även ur ett samhällsperspektiv står sig proteskirurgin mycket väl, då ytterst få andra behandlingar kan mäta sig med dess kostnadseffektivitet (eng. cost per quality-adjusted life years (QALYs))3.
Knäet kan delas in i tre kompartment (=rum). Det går att protesförsörja alla ytskikt med s.k. total knäprotes eller en specifik yta med s.k. delprotes. Det senare är ett mindre traumatiskt ingrepp för de omkringliggande vävnaderna eftersom inga ligament balanseras och korsbanden lämnas intakta. Det är främst en smärtoperation, där funktionen förväntas vara relativt intakt inför kirurgin. Lite tillspetsat kan man säga att knäet både innan och efter kirurgin upplevs mer som ett ”normalt” knä.
För ca 80% av patienterna med knäartros så har slitaget börjat på insidan innan degenerationen eventuellt progredierer, som då sannolikt beror av alltmer ogynnsam belastning. Det är visat att både total- och delprotes (TKA; UKA) fungerar mycket väl som behandlingsalternativ vid medial artros och osteonekros. Bägge koncepten har sina potentiella för- och nackdelar (vilka därför bör diskuteras igenom med varje enskild patient inför kirurgin). Den mindre delproteskirurgin har på kort tid blivit alltmer populär, och har till exempel i Danmark nått en andel på drygt 20%4, sannolikt för dess dokumenterade låga risk för tidiga komplikationer och snabba rehabilitering5. Studier har föreslagit en rimlig andel mellan allt från 56 och 50%7. Genom att strikt följa ett vedertaget konsensusdokument8, visade en nyligen publicerad studie från Lunds universitet av en av vår kliniks läkare att drygt 25% förefaller falla inom den rekommenderade indikationen för delproteskirurgi9.